Dag 42

Läkarna vet inte vad det var som orsakade Tvåans tarmproblem. Just nu äter du ersättning istället för mammas mjölk. Läkarna säger att det bästa är ifall du kan äta bröstmjölk istället, men det kan vara så att du har någons slags intolerans. De frågar mamma om hon kan tänka sig att äta mjölkfritt. Mamma har faktiskt redan tjuvstartat lite och uteslutit komjölkprotein helt från maten hon äter.

Dietisterna kommer nu ge dig ersättning, men lite av din mat kommer vara mammas komjölksproteinfria mjölk istället. Planen är att sakta men säkert öka mängden "mjölkfri" bröstmjölk du får i dig. Sen vill man faktiskt testa låta mamma äta mjölkprotein igen för att se om dina tarmproblem bara var något tillfälligt.

Mamma tycker det inte är så farligt att inte äta någon mjölk. Men hon saknar att äta mjölkchoklad.

Stomisköterskorna kom förbi igen. Dina stomipåsar håller inte tätt, vad de än försöker så lossnar påsen ganska snart efter den satts på plats. Denna gången kom de med ännu en idé. De hade med sig en pasta. Mamma tyckte den såg ut och kändes precis som mandelmassa. Den ska formas och sättas som ett lager på huden runt stomin. Den är lite klistrig, och kommer absorbera vätska. Förhoppningsvis hjälper den dig att få ha kvar dina påsar lite längre.

De har också plockat bort din antenn. Så nu har du ett hål i mössan som nu bara är form och ingen funktion.

Mamma och pappa har ett veckosamtal med läkarna. De säger att ni sköter er bra och de är imponerade över hur det går för er. Vi får i uppgift att ha er i famnen så mycket vi kan. Det mår ni bra av - mamma och pappa också.

De säger också att ni snart är friska nog att hamna på Intermediärvårdsavdelningen. Det är fullt just nu på IMV, så det går bra att ni stannar i salen ni är nu. Det kan också vara så att vi ni måste åka till ett annat sjukhus, närmre hem, för intermediärvård. Men ni kommer antaligen inte flyttas förrän Tvåans stomier är nedlagda igen.

Pappa tycker det är lite läskigt. Ni är så små och behöver fortfarande så mycket hjälp med allting. Men sen är det såklart positivt att ni blir starkare och friskare för varje dag som går.

Vi är inte riktigt där än, men läkarna säger att det kanske inte är så jättelångt bort att vi flyttas - antingen några rum bort i korridoren, eller till sjukhuset närmre hem.