Dag 46

När mamma och pappa kommer in till avdelningen varje morgon brukar det första vi gör vara att ställa bröstmjölk i mjölkkylen. Det är mjölk som mamma pumpat under natten, och ibland tidigt på morgonen. Kylen är såklart en speciell kyl, bara för bröstmjölk. Pappa brukar få i uppdrag att diska. Han tar med sig de pumpset som använts och ställer in dem i ställ till de specialdiskmaskiner som ska diska rent inför nästa användning.

Sen går vi igenom den långa korridoren till ert rum. På vägen brukar vi hälsa på de sköterskor och läkare som går förbi. Ni har träffat de flesta av dem. Till slut kommer vi fram till ert rum. Ni har en whiteboardtavla utanför. På den är det skrivet vilken personal som jobbar på ert rum för dagen. Vi går in igenom den blå dörren. Det är alltid dunkelt ljus. Personalen brukar ha det lite nedsläckt för att inte påfresta era ögon alltför mycket.

Allt som oftast sover ni när vi kommer. Ibland kan personalen vara mitt uppe i ett blöjbyte. Idag justerade personal om Ettans NIV-NAVA-hjälm. Du verkade nöjd med resultatet.

Tvåan låg i sin kuvös som vanligt. Men du såg ut att trivas extra bra idag. Kan det kanske varit på grund av din nya vimpel som hängde på väggen bakom din kuvös? Ettkilos-vimpeln. Du tog den också med lite marginal - på hela 10 gram!

Ni är i motsvarande vecka 31+5. Det är kring den tiden det rutinmässigt görs synundersökningar på er. Specifikt är det för att kolla ifall ni kan ha Prematuritetsretinopati (ROP). Det kräver en del förberedelser.

Ettan kommer ut i famnen hos pappa. Tvåan kommer ut till mamma. Ni får två doser var av ögondroppar. Ögondropparna vidgar era pupiller och ska göra det enklare att undersöka era ögon. Vi sänker den redan dunkla belysningen i rummet ännu mer. Det går knappt att se något längre. Bara skenet från alla era maskiner och övervakningsskärmar lyser upp.

Det går långsamt in ett gäng på ert rum. Två sköterskor kommer in med en stor maskin på hjul, och efter dem en kvinna med en ukulele. Maskinen är för att kunna filma er ögonbotten efter tecken på ROP. Ukulelen är för lite mysig stämning.

Kvinnan spelar lite lugn musik och nynnar samtidigt som de två andra sköterskorna pluggar in maskinen och förklarar vad det är som kommer hända härnäst. Pappa som håller i ettan får börja.

Du får kommer lämna pappas famn och istället ligga på rygg i pappas knä. Du får fler ögondroppar. Denna gången är det bedövningsdroppar. En klämma används för att öppna upp din ögonlock. Pappa tycker det ser lite läskigt ut när den sätts på. Du har så litet öga, och även om det är den minsta klämman de har, så ser den ut att vara ganska stor på dig.

De lyser med ett ganska starkt ljus in i ditt öga. Samtidigt så filmas din ögonbotten. Det går ganska snabbt. Det är inte många sekunder du måste ha ditt öga uppspärrat. Du klarar det väldigt bra. Det kanske också hjälpte att du fick en droppe socker i munnen innan de började. Den tyckte du om.

Exakt samma procedur görs på brorsan. Fyra ögon totalt.

ROP är en ögonsjukdom där näthinnans blodkärl växer lite fel. Era blodkärl har tydligen inte hunnit växa så långt. Det är för tidigt att säga ifall ni behöver någon behandling, det kan man först säga när de vuxit lite mer.

Ni kommer tyvärr att få göra om den här kontrollen någon gång i veckan tills allt ser bra ut. Nu fick ni vila i några timmar i mörker, tills era ögon inte längre var så ljuskänsliga.

Ni fick båda komma ut i famn hos pappa. Det blev lite kaos. Pappas famn verkar inte vara lika ergonomisk för er. Ni glider runt lite och till sist kommer ni till ro. Det är armar och händer överallt. Vi hittar Tvåans händer om Ettans prongar, och Ettans fingrar i Tvåans mun. Men ni verkar nöjda med det.