Dag 233

Pappa får sovmorgon. Mamma lägger Tvåan i sängen bredvid pappa. Ettan är hopplös på morgonen som vanligt. Du vill ut och leka. Pappa somnar om direkt. Det gör Tvåan också. Det är bra. Tvåan har lite svårt att sova, och du brukar tycka det är lite jobbigt att bli väckt på morgonen av Ettan.

Under eftermiddagen har Tvåan fortfarande inte sovit sedan under morgonen med pappa i storsängen. Mamma vet att du blir svårare och svårare att mata, du blir orolig och lättirriterad om du inte får sova. Det bästa knepet att få dig att sova när du är övertrött är att ha dig i sele. Mamma tar på dig strumpor och lyfter in dig i selen. Du är arg och vill inte. Man kan nästan se i blicken att du kämpar emot sömnen. Mamma går ut och går. Hon hinner inte mer än några hundra meter i parken innan du somnat.

Under tider sitter pappa hemma med Ettan i vardagsrummet. Där pågår en annan fajt. Du är hungrig, men vill inte äta på flaska. Pappa kör alla knep han kan. Lägga dig lite på sidan, låta dig ha nappen ett tag, sjunga en visa eller titta på luftballongerna som snurrar runt i din nya barnmobil som temporärt är upphängd i lampan i vardagsrummet. Inget biter. Till slut får pappa ge dig resten på sonden. Det verkar du tycka om, för du somnar direkt. Då hinner pappa packa ihop vagnen för att möta upp mamma.

Som ett litet test för att se hur en dag hade sett ut som ensam förälder försöker pappa få ned vagnen för trappen ned till ingången i trapphuset helt själv. Det går faktiskt ganska bra att själv manövrera vagnen ned för de 4 trappstegen. Det enda kluriga är var man ska ställa fötterna. Sen slår det pappa att det svåra är nog faktiskt hur man tar sig upp för trappstegen när man ska tillbaka in. Men det får övas på någon annan dag.

Det är stekande varmt i solen, men i skuggan är det nästan lite kyligt. Märkligt väder, men det passar bra för mamma och pappa. Ni har lite filter med er. I skuggan sitter pappa och myser med Tvåan i två stora filtar. Du är som en liten burrito. Mamma har klätt på Ettan alla kläder hon kunde hitta i skötväskan. Det ser lite roligt ut, men du trivs bra i din outfit.

Tvåan är för uppspelt för att äta. Pappa får gå runt med dig samtidigt som du äter på flaskan. Det är enda sättet. Du verkar inte nöjd om pappa står still eller sitter i strandstolen som ständigt är med på promenaderna. När det är dags för Ettan att äta råkar mamma tappa flaskan i marken. Du ligger på picknickfilten helt förtvivlad och vill ha mat. Mamma vågar inte försöka rengöra din napp på nappflaskan. Istället hälls innehållet över till Tvåans nu tomma nappflaska. Tvåan äter från en lite annan flaska än den Ettan äter från. En MAM-flaska. Pappa tycker de flaskorna är lite jobbiga, för det är så många olika delar han behöver diska och sterilisera. Men nu har mamma inget val. Du får testa den nya flaskan - och gillar den direkt. Du spiller inte ens när du äter. Hela flaskan är slut på nolltid. Kanske är det dags att byta flaska för dig också.

Hemma igen är det samma visa som vanligt. Ettan somnar till och med innan 20:00-maten. Tvåan vägrar somna. Pappa kan springa runt och diska och fixa efter han nattat Ettan. Idag lagar pappa också en stuvning på kantarellerna mamma och pappa fick igår. De smörstekta svamparna hinner precis läggas på de rostade surdegsbröden när mamma kommer ut från sovrummet. Tvåan sover. Det tog bara tre försök.