Dag 242

Idag är det dags för ett vårdbesök. Ni ska till barnavårdscentralen. Vagnen är packad och alla är redo. Det är regn i luften. Efter att det regnat hela natten och tidig morgon vet mamma och pappa inte om det är över, eller om ett nytt regnoväder kommer dra in. För säkerhetsskull tas regnöverdrag tillbarnvagnen med.

Det är en rutinundersökning. Ni vägs och mäts. Sköterskan som träffat er en gång tidigare, hemma hos er faktiskt, tycker det är roligt att få ser er igen. Ni har vuxit en hel del sedan hon träffade er sist. Hon gör en undersökning av er båda. Men på Ettan kontrollerar hon även tungbandet på mammas uppmaning. Du har ibland lite svårt att få bra sugtag på nappflaskan när du äter. Mamma har fått höra att det kan vara en för kort tunga som påverkar. Sköterskan rotar lite i lådorna. Hon försöker hitta en liten engångsspatel i trä för att undersöka din mun. Hon vill se hur långt ut du kan sträcka tungan. Det var nästan som att du förstod vad hon letade efter och du börjar där och då räcka ut din tunga. Det behövdes ingen spatel. Du har en lång och fin tunga. Det behövs inte klippas några tungband på den.

På vägen hem köps det hamburgare. När pappa sitter där på en parkbänk och äter kommer han på att Ettans ersättning snart är slut där hemma. Det är ju inte bara pappa som ska få äta. Så pappa smiter också in på en matvarubutik som säljer ersättningen. Mamma går i förväg med er i vagnen. Fast mamma har ingen nyckel till lägenheten. Pappa inser detta precis efter han gått igenom kassorna och betalat. Mamma har nu hunnit komma ganska långt i förväg. Pappa får snabba sig hem så snabbt det bara går.

Genomsvettig efter att ha burit en matvarukasse igenom halva staden i rask takt kommer pappa till porten. Det visar sig att pappa faktiskt kommit hem före mamma. Pappa får inte vila allt för länge. Ni vill inte gå in. Ni vill gå vidare på promenad. Det enda som behövs är att byta syrgastuben till Ettan. Den förra hade inte mycket luft kvar, inte tillräckligt för att vara ute i några timmar i alla fall.