Dag 256

Pappa sov igen sitt alarm igen. De få gånger pappa går och lägger sig innan 02:00-maten slutar det aldrig som förväntat. Under kvällen hade pappa jobbat undan det mesta. Sprutor var diskade, nappflaskor steriliserade och mat blandad. Allt var klart till 23:00-maten. Pappa matar Ettan och hoppar i säng direkt efter. Med två och en halv timmes sömn borde man vara tillräckligt vaken när alarmet på telefonen ringer för att förstå vad som händer. För säkerhets skull lägger pappa mobilen på golvet några meter ifrån.

Klockan 04:50 ringer mammas matningslarm på mobilen. Både Ettan och Tvåan (och pappa såklart) har sovit igenom 02:00-maten. Det blir ganska snabbt kalabalik. Det värms mat så snabbt som det bara går. Men det är inte riktigt snabbt nog. Tvåan är klarvaken. Ettan ligger och pratar högt, om allt och ingenting. Det är lite som ett dårhus där i sovrummet klockan 05:00 med en yrvaken mamma och pappa. Efter lite mat i magen kan i alla fall Ettan lägga sig till ro och somna. Tvåan bara äter och äter. Pappa värmer på lite extra mat. Men du vill inte riktigt somna. Efter ett tag ger pappa upp. Han misstänker att du haft detta som plan hela tiden. Det betyder ju att du får sova mellan mamma och pappa i storsängen. Du blir lyrisk när pappa lägger dig i allt det himmelska fluffet. Du somnar med en hand på mamma och en hand på pappa.

Efter all kalabalik och missade matmål under natten försöker sig självklart mamma och pappa till morgonens planer också. Hela familjen har en tid bokad hos kurator under förmiddagen. Traditionsenligt springer mamma och pappa med vagnen genom stan. Pappa tittar på klockan när dörrarna öppnas till väntrummet. Exakt på minuten. Vi hann.

Efter sedvanlig introduktion försöker ni sova lite i vagnen. Det går sådär. Till slut får pappa ta upp Tvåan. Du vill också vara med i samtalet. Tills du blir lite övertrött. Då får pappa gunga sig lite i famnen och du dreglar till på pappas axel till sömns. Ettan får då också för sig att det är orättvis att inte du får vara med i samtalet. Där sker samma förlopp med hos mamma istället.

Efter samtalets slut är det matdags för er. Mamma och pappa rullar in er på närmsta café. Det är lite trångt, men en strategisk placering av vagnen i ett hörn gör att ni inte är allt för mycket i vägen. Mamma och pappa kan till och med få sig varsin kaffe och muffins. Fast pappas kaffe han bli kall, det var lite hungriga barn som skulle ha mat först.

Ni är också blivit tillförordnade som kattvakter. Pappas kollega bor i närheten och har åkt på resa. Pappa har lovat att gå inom lägenheten när ni ändå har vägarna förbi på er promenad. Men det är lite trixigt att få upp er vagn i hiss och och för trappsteg. Så ni får vänta i parken utanför med mamma under tiden pappa smiter in. Katten är lite skygg men hälsar ändå så vänligt en katt kan hälsa när pappa öppnar dörren. Kattmaten står i förpackningar på matbordet. Pappa tar en förpackning och en ren skål från diskmaskinen. Vattenskålen får också lite färskt vatten. Ritualerna påminner pappa om mammas och pappas katt. Den ni inte hann träffa.

På vägen hem blev Ettan alldeles till sig. Du vägrade ta nappen, och du vägrade gungning av vagnen. Pappar får ta upp dig i famnen. Det är ju alltid lite stökigt att bära runt på dig utomhus. Det var såpass nära hem att pappa inte tar fram selen. Du får bara sitta där. Det fungerar lite för bra. Du blir lugn direkt. Kanske var du vara lite trött på att åka vagn helt enkelt.