Dag 277

Ni måste upp tidigt idag. Det är dags för vårdbesök. Mamma har hyrt en bil. Tyvärr blir det en stökig morgon. Saker och ting går inte alltid riktigt som de ska. Det är en lite mindre bil mamma hyrt än tidigare bilhyrningar. Det är inte helt lätt att få plats med vagnen. Det är med nöd och näppe att den går in - och då fick ena liggdelen läggas i passagerarsätet. Pappa är om möjligen ännu mer ihopklämd i mittensätet mellan er. Ni har båda fått EMLA på handryggarna. Det ska tas lite blodprov. Vanligtvis är det bara Ettan som ska iväg till kardiologen, men idag är det ni båda. Egentligen är allt som vanligt, men endokrinavdelningen ville ha ett blodprov på Tvåan och sjuksköterskan på kardiologen var villig att ta ett extra prov för att ni skulle slippa ett extra vårdbesök.

När bilen äntligen når kardilogen är ni sena. Inte nog med det. Det finns ingen parkering ledig i närheten. Mamma släpper av pappa och Ettan. Under tiden pappa springer in med Ettan till mottagningen parkerar mamma bilen och monterar vagn och rullar Tvåan till undersökningsrummet där pappa och Ettan befinner sig.

Vikt och längd var redan taget för tre dagar sedan. Dessa behövdes inte tas om, vilket var ganska smidigt då var lite ont om tid. Mamma och pappa var 10 minuter sena till bokningen. Det enda som kvarstår från sköterskan är ett blodprov för att kontrollera din digoxinkoncentration i blodet. Denna gången går det inte lika smidigt som det brukar. Ditt kärl vill inte riktigt och det tar tid innan det börja rinna till. Det tar ett tag innan de lyckas fylla de rör de behöver. Efter ett tag tar det slut. Ett av rören blir inte riktigt fyllt hela vägen upp. Endokrinläkaren hade bett om ett extra prov på Ettan också, därav det extra röret.

Som tur är verkar ditt EMLA-plåster gjort susen, för sticket märkte du inte av. Du var mest irriterad över att det var någon som höll fast dig i armen. Efter blodprovet är det dags för din vanliga ultraljudsundersökning. Men idag var det lite annorlunda. Istället för en ensam kardiolog med en ultraljudsmaskin var det tre personer som kommer in genom dörren. Två av dem känner ni igen som Ettans kardiologer. Den sista var en ST-läkare på besök från ett annat land. Undersökningen sker på engelska. Tre par ögon tittar noggrant på bilderna från ultraljudet. Hastigheterna i läckaget över trikuspidalisklaffen ser ganska bra ut. Ettans syrgas kopplas bort. Du undersöks igen. Hastigheterna har inte förändrats märkbart.

Trots språkbytet är meddelandet solklart - du behöver inte syrgasbehandling under dagtid. Så länge du är vaken och pigg, men inte arg, kan du vara utan din syrgasgrimma. Ingen är nog mer lycklig än du, men mamma och pappa är också rätt glada. Du har irriterat dig på din syrgasgrimma i flera månader nu. Det ska bli skönt för dig att kunna andas ut - bokstavligt talat.

Kardiologerna tycker också att det börjar bli dags för att göra ett nytt långtids-EKG. De vill också göra en till lungröntgen. Allt för att vara på den säkra sidan att det fortfarande ser bra ut med dina tidigare arytmier. De vill också boka in en kateterisering där blodtrycken i ditt lungkretslopp kan mätas exakt. Proceduren kommer innebära att du måsta läggas in. I alla fall i några dagar. Något som mamma och pappa inte ser särskilt fram emot - men det måste ske. Kardiologerna vet inte riktigt när de vill göra proceduren, men det kommer ske inom de närmsta månaderna.

På vägen hem kör mamma och pappa inom Biltema. Det är lite omständigt att ha med er in. Vagnen är så inpackad i bilen att det istället får bli varsin sele till er. Mamma har Tvåan och pappa har Ettan. Även om nya direktiven är att du inte behöver syrgas när du är vaken och glad tar pappa med sig syrgastuben - det är ju alltid lite läskigt om den inte skulle finnas nära till hands. Det var nog tur, för du blir arg direkt. Det visar sig att du alltid gillar att sitta i sele. Men efter ett tag lugnar du ned dig. Till slut somnar du.

Mamma köper med sig två speglar som fästs i bilen för att kunna se er under tiden man kör. På vägen ut stannar mamma och pappa i kafeterian och köper sig varsin korv i tunnbrödsrulle. Det är inte helt lätt att äta med er på magen. Pappa råkade spilla lite pulvermos på selen. Men Ettan sov vidare ändå.