Dag 320

Det blir en stökig natt. Klockan 03:00 är ni båda vakna. Pappa går ut med Tvåan till vardagsrummet. Det tar en hel timme att få dig att somna igen. Pappa går runt med dig, värmer mat, låter dig leka lite. Precis när det börjar se ut som att du lyckats somna vaknar Ettan. Mamma ger dig lite mat på sonden, men det verkar inte hjälpa. Du är orolig och kan inte sova. Pappa lägger ned Tvåan i sängen och plockar upp Ettan istället. Pappa sitter med dig i vardagsrummet och du håller nästan på att somna. Men sen gnyr du till. Pappa hör hur det bubblar i din mage. Sen kommer det en kaskad av kräk. Hela pappa och halva soffan blir nedspydd. Du har kräks upp sonden. Den går fortfarande in genom näsan på dig, men den andra änden har hänger ut ur munnen. Du har ett ansiktsuttryck som är en blanding mellan förskräckelse och lättnad. All mat mamma sondat dig är uppe igen.

Efter en tvätt av både dig och pappa får du en ny pyjamas. Du får sova i storsängen med mamma, pappa och Tvåan resten av natten - som det nu inte är så mycket kvar av. Ettan vaknar först. Du är pigg, glad och antagligen hungrig. Mamma går ut med dig i vardagsrummet. Hon somnar med dig i famnen på soffan. Du somnar till slut också. När det börjar bli dags för frukost får du ingen gröt. Mamma och pappa vet inte ifall det kanske är därför du är lite kräkig. Kanske är du lite dålig i magen? Du har haft lite strulig mage på senaste.

När mamma ger dig ersättningsflaska till frukost vill du inte ha. Du får sondas istället. Mamma får i dig 40 milliliter innan du kräks igen. Det är inte riktigt lika våldsamt denna gången, men det är tur att du inte fått i dig någon medicin än. Mamma tar en paus. Du får 10 milliliter mat och medicinerna långsamt. Det blir en lättare frukost för din del. Men det är viktigt att du får behålla dina mediciner. Det gick bra när mamma tog det lite långsamt med maten. Sen fick du ju inte heller en full portion, det hjälpte säkert också.

Mamma skulle iväg på ett ärande och pappa är hemma kvar med er två busar. Ettan, som bara fått lite frukost är såklart hungrig nästan direkt. Pappa får ge dig 11-maten lite tidigare. Tvåan är också hungrig men pappa kan bara mata er en i taget. Efter ni båda fått lite varm mat i magen blir ni trötta. Pappa gör sitt bästa för att få er att sova. Tvåan somnar först. Pappa lägger dig i storsängen. Etta är lite tjurigare med att somna, men till slut lägger pappa dig också i storsängen. Sist men inte minst lägger sig pappa också där. Pappa är också trött efter nattens stök, men lyckas ändå inte somna. Ni sover som stockar båda två. Ni snarkar ikapp.

När mamma kommer hem är det dags för pappa att börja göra sig redo. Det är dags för ännu en körlektion. Pappa har bokat tider nästan varje dag i två veckor. Men innan pappa springer iväg hjälper han mamma ut med er i vagnen. Det ska kokas lite kaffe till mamma och bytas lite blöjor på er. Ettans blöja ser ut att ha lite ljusbrunt urin. Det är inte så mörkt som det tidigare varit, men det ser heller inte helt bra ut. Det är med största sannolikhet din njursten. Du ska till läkaren tidigt imorgon. Du har i alla fall inte haft några fler kräkningar under dagen. Du har snarare varit lite piggare än vanligt på många sätt. Du har visat att du kan snurra ett helt varv från rygg till mage och tillbaka igen. Det kan ha varit för att du verkligen ville nå skallran som låg en bit bort. Du blev lite frustrerad när du stäcker dig och inte når - ibland kan lite frustration faktiskt vara bra.