Dag 252
torsdag 20 augusti, 2026
Pappas alarm ringer klockan 04:50. Ettan ska matas. Det är ombytta roller idag. Mamma har tagit det tidiga nattpasset och pappa morgonpasset. Det är nog tur att mamma gick med på att byta, då sjuktransporten till kardiologen avgår 07:00. Det hade inte blivit många timmars sömn för pappa annars. Men i och med att pappa lagt sig för att sova strax innan midnatt är inget förberett. Det blir till att använda morgontimmarna till att packa. Pappa hinner inte ens färdigt med packningen innan Ettan vaknar av sig själv 06:00. Pappa får bära med dig till vardagsrummet innan du väcker Tvåvan och mamma som fortfarande ligger och sover.
Pappa lägger dig i babygymmet. Du ska få EMLA, bedövningssalva som sätts på handryggen på båda dina händer. Du ska få ta lite blodprov under morgonen, då kan det vara bra att du är bedövad. Det blir lite kladdigt. Det är en kräm som trycks ut. Efter det tejpas det en film över krämen för att hålla den på plats. Det är inte helt lätt att göra själv, nyvaken och på en bebis som inte vill något annat än att vifta på händerna i ett babygym. Men det gick till slut.
Chauffören är några minuter sen. Pappa står redo i porten med Ettan när bilen stannar i stoppfickan på vägen utanför. Det visar sig vara lite vägar som är avstängda på vägen. Det tar lite längre tid än tidigare gånger. Du sover till en början, men efter ett tag vaknar du till. Du är inte jättenöjd av att vara inklämd i ett babyskydd. Även om pappa kan sitta och hålla nappen till dig och du kan titta ut genom fönstret är du lite missnöjd. Men det tar inte lång tid innan du är framme.
De börjar med ditt blodprov. Du har inte ens hunnit få din 08:00-mat än. Men än så länge är du nöjd. Så sköterskorna chansar och sticker dig. Pappa blir först lite förvånad. För du reagerar inte alls. EMLAn verkar ha gjort sitt. Sen blir sköterskorna lite förvånade. Dina kärl brukar alltid varit lite struliga, det kan ta lång tid innan det börjar rinna tillräckligt med blod för att fylla provrören nog för ett giltigt prov. Denna gången bara sprutar det ut. Det tar inte mer än någon enstaka sekund innan röret är fullt. Och då har hälften kommit utanför. Blodprovet är avklarat på nolltid, och du har inte ens märkt någonting.
Sen görs lite andra undersökningar. Du får göra ett EKG, ditt blodtryck kollas, din syresättning kontrolleras och du vägs. Du är alldeles strax uppe i 6 kilo. Först nu börjar du bli lite grinig. Du har fortfarande inte fått i dig någon mat. Men de vanliga undersökningarna är klara, och läkaren som ska göra ditt ultraljud är fortfarande upptagen, så pappa tar med dig till köket. Där värms det en flaska mat. Du slukar den på nolltid. Kanske inte så konstigt efter allt du varit med om. Det är klart man blir hungrig. Pappa hinner precis plocka undan efter maten när det är dags för ultraljud.
Du vill såklart inte ligga still. Alla ultraljudsbilder ser fina ut. Du har god hjärtfunktion, men när hon ska mäta hastigheten i läckaget över trikuspidalklaffen blir det genast svårt. Du rör dig för mycket, och det är för litet hål att mäta över. Men till slut fås en mätning på 2,6 meter per sekund. Det är samma mätning som gjordes för en månad sedan. Det är bra, men fortfarande lite högt.
Du ska få lite ökad dos på vissa av dina mediciner. Du ska också få öva på att vara utan syrgas lite längre stunder. Det har läkarna ordinerat tidigare också, men mamma och pappa har varit lite skraja för att faktiskt testa. Du är utan syrgas under blöjbyten och vid förflyttningar, men aldrig under några längre perioder. Det kanske är dags att börja testa. Men då tror pappa att syresättningsmäaten kommer att vara på de första gångerna det testas.
Sjuktransporten hem är också lite sen. Vägarbetet gör att det tar längre tid hem. Du hinner bli lite less i baksätet och försöker förklara för pappa att du är ju hungrig. Pappa förstår, men det är fortfarande några minuter kvar tills du är hemma. Nappen hjälper lite.
Väl hemma sitter mamma med en halvsovande Tvåan. Det har tydligen varit lite fajt med att få dig att sova. Mamma har precis matat dig, och du vill verkligen sova, men samtidigt inte. Pappa får i uppdrag att lägga dig i storsängen. Där somnar du direkt, det gör faktiskt pappa också.
Lagom till Tvåan väcker pappa ringer det i mammas mobil. Det är mammas faster som ringer. De har vägarna förbi och vill gärna hälsa på. Det blir att göra en snabbstädning. Det är kaos hemma. Tvåan som nu är nyvaken vägrar ligga stilla någonstans. Varken i storsängen eller babygymmet. Pappa har inget val. Pappa får ta sig i selen. Du får vara vänd så att du kan se allt pappa gör när han plockar undan. Mamma ligger i soffan med Ettan, som fortfarande sover. Det är nog bäst att du får vila ut lite till efter allt du varit med om idag.
Pappa hinner precis plocka undan det sista och göra i ordningen maten till Ettan innan mammas faster dyker upp.
För att inte bryta långlivade traditioner, blir det en promenad av hela gänget till det berömda glasstället. Mamma och pappa delar på en romrussin- och mangoglass. Det blåser lite kallt, men i solen är det varmt och skönt. Sällskapet rullar vidare till en matvarubutik. Ni har inte varit inne i större matvarubutiker allt för ofta. Pappa kör, och försöker hålla er nöjda. Tvåan är såklart inte nöjd i vagnen och får åka i sele på mamma. Du somnar direkt. Ettan börjar bli mer och mer vaken. Det närmar sig din mattid. Pappa blir lite stressad.
Efter att ha snabbt kommit ur självskanningskassan bär det av hemåt. Antingen måste vi stanna på vägen för att ge dig mat, eller så försöker vi hinna hem så snabbt så möjligt innan du blir allt för hungrig. Du kommer inte vara hemma förrän lite efter din egentliga mattid. Men det är omständigt att stanna på vägen, så det är bara att snabba sig hem så snabbt det går. Ungefär halvvägs kommer pappa med Ettan i vagnen innan det blir ledset. Det blir till att hålla napp och köra vagn samtidigt, hela vägen hem.
Efter lite mat i magen är det bättre. Du kan till och med ta en liten tupplur. Mammas faster lagar mat till sällskapet och pappa cyklar snabbt inom apoteket för att hämta upp lite beställda mediciner - och såklart beställa några nya.