Dag 297

Köksrenoveringen var ju inte riktigt klar ändå. Det måste sättas upp hyllplan i kaffeskåpet. Det mäts och måttas. Mamma kan inte riktigt bestämma sig hur hon vill ha det. Men till slut borras hålen. Hyllplanen kommer på plats. Skåpet blir magnifikt. Det tycker ni också.

Det var ganska lång tid sedan mamma var och klippte sig. Håret har vuxit långt och tovigt. Det är inte alltid lätt att hitta tid att gå iväg och klippa sig. Pappa har det lite enklare. Han är sin egen frisör. Mamma vågar inte riktigt klippa sig själv, utan anlitar istället mormor. En provisorisk frisörstol sätts upp mitt på vardagsrumsgolvet. Mormor plockar fram en frisörsax och förkläden. Sen sätter hon igång. Det klipps inte allt för vågat. Bara det allra längt ut. Nyklippta mamma visar upp håret för Ettan som tycker det är jättefint.

Det är sista dagen idag mormor och morfar är på besök. De ska åka hem igen. Ni kommer få träffa dem ganska snart igen, om två månader kommer de igen. Fast med er tidräkning räknat motsvarar två månader en femtedel av era levda liv. Så för er kanske det inte känns som det är snart ni ses igen.

Det blir att vinka av mormor och morfar när de åker iväg med husbilen. Imorgon bitti kommer ingen mormor sitta och sticka när ni vaknar, och ingen morfar kommer krama er godmorgon. Det är nog något ni kommer sakna - och de kommer nog sakna er också.