Dag 314

Pappa har sovit igenom alarmet för att mata Ettan igen. Du får lite sen mat. Men du verkar ha sovit väldigt bra. Kanske du inte gillar att få mat i matsonden under natten? Du blir också lite hungrigare till frukost och kan äta lite mer på flaska. Det kan vara värt att experimentera med att minska din matmängd ytterligare under natten, om du sover bättre av det.

Idag ska ni få åka med på äventyr. Mamma och pappa ska till Ikea. Det går en buss som mamma och pappa precis hinner med. Det var inte många sekunder till godo. Den designerade platsen för barnvagnar i bussen är väldigt liten. Er vagn får knappt plats. Fast det är inte så många andra medresenärer på bussen, så det går bra - även om det är lite svårt att få ut vagnen igen.

Ni tycker det är kul att se på alla saker. Lamporna i taket är såklart fascinerande. Efter ett tag tappar Tvåan tålamodet. Pappa får ta upp dig i famnen. Du hinner knappt bli lugn innan Ettan också tappar tålamodet. Pappa får lägga ned Tvåan för att istället ta upp Ettan. Så håller det på, Ettan i famn, Tvåan i famn - om och om igen tills ni inser att det är ganska okej att ligga i vagnen ändå.

När det är dags för mat letar sig mamma och pappa till restaurangen. Där finns många spännande människor att titta på. Ni äter på ganska bra. Ettan somnar under tiden pappa matar. Tvåan får också tyngre och tyngre ögonlock. Till slut somnar i pappas famn. Mamma och pappa passar på att försöka snabba sig hem under tiden ni sover. Det regnar ute. Det är en kort promenad till busshållplatsen. Ni vaknar lagom tills att bussen anländer för hemfärden. Det märks ganska snabbt att ni är trötta på att vara på resande fot. Tvåan vill inget annat än att komma upp famnen. Det går inte riktigt när bussen kör. Det blir värre och värre. Du blir mer och mer desperat. Så fort bussen stannar på er hållplats körs vagnen ut och pappa plockar upp dig i famnen. Det småregnar lite. Du verkar mest tycka det är spännande. Efter en halvminuts kram sätter pappa tillbaka dig i vagnen igen. Då är du nöjd. I alla fall tillräckligt för att orka de få minuterna hem som är kvar.