Dag 322

Mamma erbjuder sig att ta nattmatningen av Ettan. Pappa som alltid annars har nattpasset är snabb på att acceptera erbjudandet. Det visade sig vara en toppendeal för pappa. Ni vaknar tidigt. På sätt och vis är det ganska smidigt att ni vaknar tidigt. Ni ska iväg på brunch med mamma och pappas vänner. Tyvärr vaknar ni för tidigt och ni hinner somna innan det är dags att gå. Då ni haft en strulig natt får ni sova ut lite.

Ni har ju också två vänner på brunchen. Tyvärr har ni inte insett att ni kanske borde ta lite inspiration från era vänner. De ligger nämligen och sover nästan hela brunchen. Fast det tänker nog ni är lite tråkigt. Det är roligare att sitta i knät på mamma och pappa. Ni får heller inte vila på vägen hem. För ni ska inte hem. Först ska ni till neonatalmottagningen. Ni ska få vaccin mot RS. Det är egentligen inte ett vaccin, utan en injektion med antikroppar som ger skytt i ungefär ett halvår.

Först ut är Ettan. Mamma håller dig i famnen och sitter på en stol. Du har fått ta av sig dina byxor. Sköterskan håller dig i vänster ben. Du ser glad ut. Det händer ju spännande saker. Ditt ansiktsuttryck vänder tvärt när sköterskan för in sprutan i din lårmuskel. Du skriker. Det låter hjärtskärande. Med gråt i ögonen kramar du mamma så hårt du kan. Men efter bara några sekunder är det över. Du kan slappna av igen. Efter att mamma torkat dina tårar är allt bra igen. Tvåan, som bevittnat vad som precis hänt verkar dock inte så orolig. Du är också glad fram tills dess att sticket kommer. Dina skrik hörs inte riktigt lika högt på grund av din stämbandspares, men det gör det inte mindre förkrossande att höra. Fast en lång kram hos mamma gör susen. Efter ett tag verkar det lite som att du glömt bort vad du precis varit med om, för du blir otålig och vill leka istället för att kramas med mamma.

Ni ska egentligen också vaccineras mot influensa. Det har inte varit helt enkelt för mamma och pappa att få rätt på själva vaccinationen. Det verkar som att vaccinationen enbart kan utföras i en annan stad. Det är ju alltid lite omständigt att resa med er. Pappa kan tycka det är lite konstigt att inte bara vilken sköterska som helst kunde gett er en vaccininjektion. Fast det kanske går att lösa på något sätt ändå.

På kvällen kommer farmor och farfar på besök. Farfar har gjort risotto. Ni är lite avundsjuka och vill också smaka. Ni är tyvärr fortfarande lite för små. Farmor har med sig lite kläder till er. Det är lite finkläder som ni kanske är tillräckligt stora att ha under julen.