Dag 325

Det blir ännu en hopplös natt. Inte nog med att det tar flera timmar för Tvåan att somna, under natten vaknar du flera gånger. Pappa är uppe och tröstar dig var tionde minut. Till slut går det inte längre. Du får sova i sängen med mamma och pappa istället. Då sover du i alla fall lite grann. Ibland behöver mamma eller pappa lägga en hand på dig för att du inte ska vara så orolig.

Mamma tar med er ut i vagnen. Ni är trötta. Pappa får stanna hemma och städa istället. Ni brukar sova kring en halvtimme. Men mamma går och går ute i höstvädret utan att ni vaknar. Efter två timmar kommer mamma hem igen. Ni sover fortfarande. Det var nog bra att ni fått sova lite efter den jobbiga natten.

När det är dags för mat får Tvåan smaka på lite spagetti bolognese i klämpåse. Mamma ger dig en liten smakportion med en sked. Du är först lite skeptisk. Sen lyser det i ögonen på dig och du kan inte äta snabbt nog. När mamma sen försöker ge dig ersättning på flaska vill du inte ha. Du tänker väl att du är en stor pojke nu och bara vill ha mat för stora pojkar.

Ettan somnar i pappas famn efter maten. Du är trött igen. Du och pappa sover lite i sängen. Mamma försöker få Tvåan att somna. Du är också trött, men du kommer inte till to. Mamma testar ta med dig ut i vagnen - det som hade fungerat så himla bra innan idag. Det går inte heller. Du blir rasande när du måste ligga ned. Istället får mamma sätta dig upp i vagnen. Då blir du genast nöjd. Du sitter upp och tittar på de färgskiftande höstlöven i den låga kvällssolen. Du verkar rätt nöjd ändå.